Vi hade kommit långt ett tag trodde vi.. Men efter beskedet från Sofie så höll Aldina på och ge upp. Men Sandy höll humöret uppe och krigade för att få fram något. Vi tänkte mer att det kanske inte ens behöver vara så stort som vi tror, att samla in hur mycket pengar som helst räcker för oss för att vi ska kunna skänka den här lilla slanten så att åtminstone barnen/ungdomarna blir lite gladare.
Vi hoppades på det bästa och att vi snart skulle hitta en lokal och att få in artisterna som vi önskade från hela början.

Lite tankar under september månad.